bloggfarmors första träff med sonsonens flickvän

Det är ju bara för underbart, att bli accepterad och respekterad och att bli insläppt i dom ungas snack och diskussioner.
Robin, ett av mina barnbarn, 17 år strax, ser bra ut och är så social och trevlig.
Det är ett nöje att bjuda honom och hans kompisar på fika och idag var också den alldeles nya, lilla söta flickvännen Jessica med.

Jag gläder mig och njuter av deras porlande och smittande livslust, dom har så mycket framför sig, med utbildning, arbete,fritid, resor och förälskelser och det är så befriande att lyssna och titta på dom och känna vibrationerna från deras vilja, kraft , ungdom och framtidsglädje.
Ibland när Robin är själv hos mig, så pratar vi lite djupare, det kan handla om orättvisor,kärlek,hur man reagerar i olika situationer. m.m. 
Han bollar till mig och jag bollar tillbaka och jag är väldigt stolt över att jag blir anförtrodd att lyssna på hans, men också dom andra barnbarnens bekymmer eller funderingar.
Då tycker jag att mitt liv och jag som människa, betyder nåt alldeles extra, det ger också mitt liv mening, och jag känner att jag fortfarande är nån att räkna med.

Mina små barnbarn, tvillingarna 5 år och Arvid 3 år, har jag skickat inbjudningskort till.
Dom ska komma hit på en enkel middag ( hamburgare och pommes)  på långfredag och då ska vi gå ut i skogen och plocka lite ris och annat, som vi kan ha till lite påskpyssel och när vi har pysslat ska vi slänga oss i soffan och äta glass o godis och titta på video.
Efter den eftermiddagen är jag förmodligen rätt trött, man är ju ingen ungdom längre och det känns, vill jag lova, så då är jag nöjd  när jag  kör hem dom och sedan tar jag det bara lite lugnt på kvällen och tycker det är skönt att få vara själv.

Men det är så roligt och det blir så många roliga minnen, när dom växer upp, då tittar man tillbaka på livet och minns allt roligt som hänt. Jag vet ju att det är så eftersom jag har barnbarn från 3 till 20 år.. och nu får jag bära frukterna av det som jag odlade hos dom när dom var små.
Det händer också att jag inte orkar vara så duktig och trevlig som farmor eller mormor, jag har mina dagar, när jag bara vill vara ensam och vara ifred, så jag är inte alltid så himla duktig.
Men det behövs ju inte heller, det räcker alldeles utmärkt,  med att bara vara en vanlig , alldaglig farmor eller mormor, som har sina bra och dåliga dagar.  
Ha en skön och avkopplande lördag. Kram från bloggfarmor

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0