Ja, tänk vad lite sol kan åstadkomma

När man lever i en torftig miljö med bristande trygghet, där varje ny dag utan bråk och liv känns som en seger......., då behövs det inte så många strålar från solen för att värma upp ett litet barn......... som mer eller mindre är utan självaktning till sig själv....... och som tigger tyst..... utan några ord som hörs.....  om medmänsklighet och värme.
Då kan det räcka med ett par vänliga ögon eller mjuka händer som smeker ens kind,  för att glädjen försiktigt ska våga sig fram ur sina gömmor., en liten liten  stund.
Den vänligheten kopierar man sedan gång på gång  och använder när man ligger i sin säng under täcket och försöker att stänga ljudet ute av fyllegap.... svordomar.... och av det bråk och slagsmål........ som i princip alla helgfester slutade med........ då återkom man till bilden av den människan som visat sin vänlighet i någon form och kunde i bästa fall somna med det minnet tryggt  inom räckhåll och kanske få några timmars vila ....... och känna sig som en vanlig och normal lite unge. . 

Ikväll blir det inte så långt mitt lilla bloggbrev, måste vila nacken lite, har suttit varje kväll vid datorn och det bara rinner ur mig och timmarna liksom bara försvinner och så blir  jag stel och öm i nacke och armar och vaknar på morgonkvisten med en fasansfull  huvudvärk, som tar en dag att bli av med, så ikväll ska jag sätta stopp nu.

 Tack för att ni läser och lyssnar, utan att höra  mig säga orden.          Kram från Gullan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0