Fredag den 13:onde, Farmors/Mormors Turdag
Vaknar av att telefonen ringer, tittar på klockan och undrar vem som är så jädrans dum som ringer och väcker mig när jag tycker att jag sover som bäst, som stör min natt och ack, så välbehövliga skönhetssömn, det är verkligen nu, vid min ålder, som det är viktigt att ta hand om sig, på ett alldeles , särskilt, ömsint och försiktigt sätt, ska ni veta, speciellt ni som är unga och inte tror att den dagen kommer, iallafall inte på länge, länge än. men när åren har gått och ni befinner er i den ålder som jag är i nu, så kommer ni att uppleva, att det kändes som igår...väldigt konstigt, men så är det !! .
Nu måste jag sköta om mig, sova lugnt och länge,smörja in mig, både uppe och nere...mjaaa, jag menar givetvis både på armar och ben,fötter, händer,under hakan, inte glömma halsen och bröstet och sist , men inte minst ansiktet,, smörja och massera, alldeles,alldeles, mjukt och metodiskt i varje liten eller stor rynka, som börjar presentera sig, på ett ,synligt, naket och obarmhärtigt sätt, för dom som inte gillar sina rynkor.
Men för dom som är som jag , som faktiskt är som " kärringen mot strömmen "och som kan känna en värme för mitt slitage på huden, vi ska vårda och ta hand om dom, små håligheterna och strecken, så dom inte torkar in och försvinner.
Rynkor ska man vara rädd om, dom är som årsringarna på trädstammen och vittnar om ett långt och innehållsrikt liv , med både sorg och glädje, i ur och skur, i värme som i kyla och som förstärker känslan om häftigt , sjudande, pulserande levnadsdagar och kamp och styrka under ett långt liv.
Har ni sett vad jag får ihop det, nu blir jag nästan , lite stolt över mig själv.. Får man säga så ?? Eller är det alldeles för övermaga ?? Ja, skit detsamma, för nu är det redan sagt och jag tänker inte deleta bort det, så det får vara så. här..
Det är fredag och som vanligt i slutet på veckan, så får jag plötsligt en hel massa som jag måste göra.
Kan ni gissa varför det alltid är så ??
Den enkla sanningen är att jag faktiskt, sparar allt det som är så tråkigt att göra, jag skjuter det framför mig hela veckan, sitter hellre vid datorn och skriver, bl.a på min blogg, men också på en hel del andra saker.
Jag skriver lite dikter, svarar på ganska många mail, som jag får.
Går ut en lite kort lagom skogspromenad med Saida, min vovve.
Planerar för min älskade roliga häftiga reumatikerförening.
Jag kanske målar lite
Eller så, helt oplanerat, sticker jag iväg till GeKås, jag har bara tre mil dit, så det tar inte mer än 20 minuter med bilen,
och nu när dom flesta köpsugna svenskar har handlat färdigt för vintern och väntar med att besöka Ullared till vårkläderna börjar bli aktuella, så kan jag flumma runt i en nästan folktom affär, iallafall känns den lite öde, trots att det är massor av bilar på parkeringen, så slukas kunderna upp, av den egentligen , alltför megastora affärsytan, så det känns som om man nästan är ensam på GeKås otroligt roliga shoppingcenter. Jag häpnar när jag går där, herregud, det finns ju nästan allting, jag kommer på mig med att tänka, har dom det också att sälja. och det...och det...och..
Men idag har jag röjt undan all bråte, här hemma, som vi lyckas plocka fram och slänga på dom mest konstiga ställen under veckan.som gått,.
Jag begriper inte var all skit kommer ifrån och jag fattar inte att det kan samlas så fruktansvärt mycket damm under bara en vecka, för att inte tala om Saidas pälsrester, som ligger som små drivor, under sängar, soffor och stolar
och hjälp...var kommer alla tidningar och reklamblad ifrån och varför använder vi så himla mycket kläder, under bara sju dagar.. och om sanningen ska fram, och det ska den ju , så är det nog mest, mina egna kläder som ligger där..
Kan detta vara möjligt ??
Ja, så är det nog, trist men sant !! Det är bara att inse och acceptera sina begränsningar.
Eller också göra, som jag tänker och lovar mig själv varje fredag, att jag ska göra ... att nästa vecka, ska jag inte vänta till det blir fredag, med att städa och plocka undan, då ska jag minnsann......och så blev det bara ord.
Visst är livet konstigt och visst är man själv rätt korkad, som inte gör som man egentligen vill....
eller.... är det så, att jag är fullt nöjd egentligen, men inte riktigt vill erkänna det , varken för mig själv, eller för er.
att det faktiskt är rätt skönt, att vara lite slö och slapp och bara ta dagen som den kommer...och fixa det som händer, just då.
Vilken lyxtillvaro egentligen, att inte vara tvingad till någonting, att själv kunna bestämma vad jag vill göra med min dag,
ingen som styr över mitt liv och ingen som tvingar mig att städa, när jag inte vill....
oj, oj, oj , det finns ju absolut inget att gnälla över.... eller ???
Jo, det skulle isåfall vara för att någon har bestämt sig för att väcka mig ur min skönhetssömn klockan 07.20 en fredagsmorgon, när jag tyckte det var som bäst att nana kudden ,
Å andra sidan sett, så gör det inget, för det var min älskade, ärrade, lillebror, som tyckte han ville ha lite tid tillsammans med sin storasyster, så här i lugn och ro ,tidigt innan skam har fått på sig tofflorna, denna olycksaliga fredag den 13 Februari.
Apropå fredag den 13, gissa vad som hände mig mer idag...
Jag parkerade bilen utanför dotterns hus, sprang in för ett kort ärende, var lite stressad, ropade på min svärson som kommer genom rummet, tittar ut genom fönstret och frågar , varför jag parkerat så konstigt....jag springer ut...bilen är borta...har rullat av sig själv och dottern o svärsonens staket, har stannat upp bilen, med en hårsmån, från att störta rätt ner på tennisbanan....det är en nivåskillnad på ca 10 meter.
Så visst hade jag tur idag, hade inte staketet stoppat upp , så hade det inte blivit mycket kvar av min lilla bil , nu blev det bara en liten buckla fram, som nästan inte syns, åtminstone inte utan glasögon,..så håll med om att jag har haft en riktig turdag idag.Jag kommer att somna gott, med den händelsen och vetskapen i nära minne.
Godnatt mina vänner. kram på er klockan är oo.04 och idag är det alla hjärtans dag.Var snälla mot varandra.
Farmor/mormor Gullabritta
Nu måste jag sköta om mig, sova lugnt och länge,smörja in mig, både uppe och nere...mjaaa, jag menar givetvis både på armar och ben,fötter, händer,under hakan, inte glömma halsen och bröstet och sist , men inte minst ansiktet,, smörja och massera, alldeles,alldeles, mjukt och metodiskt i varje liten eller stor rynka, som börjar presentera sig, på ett ,synligt, naket och obarmhärtigt sätt, för dom som inte gillar sina rynkor.
Men för dom som är som jag , som faktiskt är som " kärringen mot strömmen "och som kan känna en värme för mitt slitage på huden, vi ska vårda och ta hand om dom, små håligheterna och strecken, så dom inte torkar in och försvinner.
Rynkor ska man vara rädd om, dom är som årsringarna på trädstammen och vittnar om ett långt och innehållsrikt liv , med både sorg och glädje, i ur och skur, i värme som i kyla och som förstärker känslan om häftigt , sjudande, pulserande levnadsdagar och kamp och styrka under ett långt liv.
Har ni sett vad jag får ihop det, nu blir jag nästan , lite stolt över mig själv.. Får man säga så ?? Eller är det alldeles för övermaga ?? Ja, skit detsamma, för nu är det redan sagt och jag tänker inte deleta bort det, så det får vara så. här..
Det är fredag och som vanligt i slutet på veckan, så får jag plötsligt en hel massa som jag måste göra.
Kan ni gissa varför det alltid är så ??
Den enkla sanningen är att jag faktiskt, sparar allt det som är så tråkigt att göra, jag skjuter det framför mig hela veckan, sitter hellre vid datorn och skriver, bl.a på min blogg, men också på en hel del andra saker.
Jag skriver lite dikter, svarar på ganska många mail, som jag får.
Går ut en lite kort lagom skogspromenad med Saida, min vovve.
Planerar för min älskade roliga häftiga reumatikerförening.
Jag kanske målar lite
Eller så, helt oplanerat, sticker jag iväg till GeKås, jag har bara tre mil dit, så det tar inte mer än 20 minuter med bilen,
och nu när dom flesta köpsugna svenskar har handlat färdigt för vintern och väntar med att besöka Ullared till vårkläderna börjar bli aktuella, så kan jag flumma runt i en nästan folktom affär, iallafall känns den lite öde, trots att det är massor av bilar på parkeringen, så slukas kunderna upp, av den egentligen , alltför megastora affärsytan, så det känns som om man nästan är ensam på GeKås otroligt roliga shoppingcenter. Jag häpnar när jag går där, herregud, det finns ju nästan allting, jag kommer på mig med att tänka, har dom det också att sälja. och det...och det...och..
Men idag har jag röjt undan all bråte, här hemma, som vi lyckas plocka fram och slänga på dom mest konstiga ställen under veckan.som gått,.
Jag begriper inte var all skit kommer ifrån och jag fattar inte att det kan samlas så fruktansvärt mycket damm under bara en vecka, för att inte tala om Saidas pälsrester, som ligger som små drivor, under sängar, soffor och stolar
och hjälp...var kommer alla tidningar och reklamblad ifrån och varför använder vi så himla mycket kläder, under bara sju dagar.. och om sanningen ska fram, och det ska den ju , så är det nog mest, mina egna kläder som ligger där..
Kan detta vara möjligt ??
Ja, så är det nog, trist men sant !! Det är bara att inse och acceptera sina begränsningar.
Eller också göra, som jag tänker och lovar mig själv varje fredag, att jag ska göra ... att nästa vecka, ska jag inte vänta till det blir fredag, med att städa och plocka undan, då ska jag minnsann......och så blev det bara ord.
Visst är livet konstigt och visst är man själv rätt korkad, som inte gör som man egentligen vill....
eller.... är det så, att jag är fullt nöjd egentligen, men inte riktigt vill erkänna det , varken för mig själv, eller för er.
att det faktiskt är rätt skönt, att vara lite slö och slapp och bara ta dagen som den kommer...och fixa det som händer, just då.
Vilken lyxtillvaro egentligen, att inte vara tvingad till någonting, att själv kunna bestämma vad jag vill göra med min dag,
ingen som styr över mitt liv och ingen som tvingar mig att städa, när jag inte vill....
oj, oj, oj , det finns ju absolut inget att gnälla över.... eller ???
Jo, det skulle isåfall vara för att någon har bestämt sig för att väcka mig ur min skönhetssömn klockan 07.20 en fredagsmorgon, när jag tyckte det var som bäst att nana kudden ,
Å andra sidan sett, så gör det inget, för det var min älskade, ärrade, lillebror, som tyckte han ville ha lite tid tillsammans med sin storasyster, så här i lugn och ro ,tidigt innan skam har fått på sig tofflorna, denna olycksaliga fredag den 13 Februari.
Apropå fredag den 13, gissa vad som hände mig mer idag...
Jag parkerade bilen utanför dotterns hus, sprang in för ett kort ärende, var lite stressad, ropade på min svärson som kommer genom rummet, tittar ut genom fönstret och frågar , varför jag parkerat så konstigt....jag springer ut...bilen är borta...har rullat av sig själv och dottern o svärsonens staket, har stannat upp bilen, med en hårsmån, från att störta rätt ner på tennisbanan....det är en nivåskillnad på ca 10 meter.
Så visst hade jag tur idag, hade inte staketet stoppat upp , så hade det inte blivit mycket kvar av min lilla bil , nu blev det bara en liten buckla fram, som nästan inte syns, åtminstone inte utan glasögon,..så håll med om att jag har haft en riktig turdag idag.Jag kommer att somna gott, med den händelsen och vetskapen i nära minne.
Godnatt mina vänner. kram på er klockan är oo.04 och idag är det alla hjärtans dag.Var snälla mot varandra.
Farmor/mormor Gullabritta
Kommentarer
Trackback